Sömnstadier
/ / Djupsömn och REM-sömn – vi reder ut begreppen!
Vetenskap

Djupsömn och REM-sömn – vi reder ut begreppen!

Tillhör du också den ökande delen av befolkningen som vänder blicken mot din klocka eller telefon när du får frågan om du har sovit gott? Är du en sådan som om morgnarna, istället för att känna efter, studerar grafer över nattens REM-sömn, djupsömn och sömnuppehåll, och försöker bilda dig en uppfattning av hur natten har varit? Men vad innebär sömnens olika faser egentligen? Sovgott.se reder ut begreppen!

Intresset för att mäta kroppens funktioner, och inte minst sömnen, har ökat markant de senaste åren. Enligt analysföretaget Counterpoint ökade användningen av så kallade smarta klockor med hela 48 procent under första kvartalet 2019.

Och den som har testat kan lätt konstatera att det är kittlande att studera diagrammen och procentsatserna som presenteras för en om morgonen. REM-sömn, djupsömn och ytlig sömn. Sömncykler och sömnuppehåll.

All tänkbar information man kan behöva för att få reda på om återhämtningen har varit tillräcklig under natten, finns där mitt framför näsan bland de gröna, blå och röda staplarna. Men vad innebär egentligen begreppen och hur påverkar fördelningen av de olika sömnfaserna kvalitén på din sömn? Har du egentligen sovit bra eller dåligt?

Sömncykler

Varje natts sömn innehåll normalt fyra till fem så kallade sömncykler och varje cykel är på ett ungefär 100 minuter lång. Cyklerna består av olika sömnfaser, som var och en har olika betydelse för vår återhämtning. I den bästa av världar bildar dessa sedan tillsammans en helhet som gör att vi får den sömn och återhämtning som hust vår kropp behöver.

Sömncyklerna och fördelningen mellan sömnfaserna varierar över natten och ser också olika ut mellan olika nätter för en och samma person.  

Stadium 1 – ytlig sömn

När man befinner sig i denna fas är sömnen ytlig. Den förekommer främst i början av natten och också när man är på väg att vakna framåt morgonen. Men om man blir störd, exempelvis av bullrande trafik eller grannar som har fest, tenderar den här sömnen att öka i omfattning, förstås på bekostnad av något av de andra stadierna. I den här fasen är hjärnvågorna snabba och ytliga och ögonen rör sig. Dock är ögonrörelserna inte lika markanta som under REM-sömnen.

Stadium 2 – vanligaste sömnen

Detta är det stadium där vi befinner oss den största delen av natten, vanligtvis så mycket som hälften av tiden. I jämförelsen med Stadium 1 är hjärnvågorna här långsammare och större vilket innebär att den här sömnen är djupare. När man är i den här fasen är ögonen stilla och musklerna är ganska avslappnade.

Stadium 3 och 4 – djupsömn

Under djupsömnen sker den största delen av kroppens återhämtning. Det är därför viktigt att få tillräckligt av den här sömnen. Märkligt nog är den här sömnen känslig för sömnbrist. Har man exempelvis varit vaken så länge som ett och ett halvt dygn i sträck, minskar möjligheten att komma in i djupsömn kraftigt.

Under djupsömnen går våra kroppsfunktioner på lågvarv. Då är blodtryck, kroppstemperatur och andning är som allra lägst. Och den som har en pulsklocka kan dessutom konstatera att också hjärtat slår av på takten.    

Den som befinner sig i djupsömn är vanligtvis svår att väcka och man kan känna sig förvirrad om man trots allt skulle vakna. Musklerna är avslappnade och hjärnan jobbar långsamt.

För en ung person är ofta så mycket som 20 procent av sömnen djupsömn. Men ju äldre vi blir desto mer minskar djupsömnen.

Stadium 5 – REM-sömn

Våra sömncykler avslutas vanligtvis med den lite mytomspunna REM-sömnen. REM står för Rapid Eye Movement och precis som namnet anger har vi snabba ögonrörelser när vi befinner oss i den här fasen.

Det är också då vi drömmer som mest, varför den här sömnen också ibland benämns som drömsömn. Och det är faktiskt så att det har konstaterats att vi redan i fosterstadiet har REM-sömn. Det är också konstaterat att djur kommer in i den här sömnfasen.

Under REM-sömnen är våra muskler helt och hållet avslappnade och det är nästan som om våra armar och ben är paralyserade.

Hjärnvågorna är här snabba och ytliga och under den här sömnfasen är det inte ovanligt med korta uppvaknanden. Sådana som vi kanske inte minns dagen efter. Vi rör oss dessutom mycket under den REM-sömnen och kroppsfunktionerna sätter fart – puls, andning och blodtryck ökar kraftigt. 

Under en vanlig natt är ca 20-25 procent av sömnen REM-sömn och denna sömn anses vara viktig för att minne och inlärning ska fungera. REM-sömnen anses dessutom vara viktig för kreativiteten.

Att REM-sömnen är viktig för kroppens funktioner slår också en amerikansk forskargrupp fast. I en studie från 2020 konstaterar man att det finns ett samband mellan minskad REM-sömn och för tidig död.

Varierar under natten

Sömncyklerna ser olika ut under natten. Den första sömncykeln innehåller vanligtvis mycket djupsömn. Senare under natten minskar oftast denna typ av sömn och försvinner kanske till och med helt. Och istället dominerar den ytligare sömnen i Stadium 1 och 2.    

Klockor och appar mäter fel

Så, ska man oroa sig om staplarna på telefonen visar att sömnen varit dålig? Att djupsömnen har uteblivit eller att REM-sömnen har varit för kort? Svaret är nej. Vad man däremot kanske ska fundera på är om man verkligen ska använda dem.

Christian Benedict som är sömnforskare vid Uppsala Universitet säger till SVT att han är kritisk till appar och klockor som sägs mäta sömnen.

Vad ska man ens använda informationen som man får till?

Han menar att inte ens forskarna har kläm på hur den ultimata sömnen procentuellt ska vara fördelad över natten. Vad ska då vanliga medborgare få ut av dessa mätningar? Dessutom kan mätningarna knappast anses vara tillförlitliga, menar Benedict.

Användningen av digitala sömnmätare kan, istället för att hjälpa, leda till onödig stress, vilket i sig kan vara en källa till sömnproblem. 

Christian_Benedict
Fotograf: Christian Benedict

Om du börjar koppla samman sömn med något som stressar dig och som känns väldigt jobbigt, då skapar du inte förutsättningar för att varva ner och ha en bra natts sömn, säger Christian Benedict till SVT.

Så vad kan man då göra istället för att fokusera på att mäta sömnen, om man nu är orolig för sin sömn? Christian Benedict ger sina bästa sömntips:

  • Skapa kontraster mellan dag och kväll, t.ex genom att vara aktiv på dagen och passiv under dygnets sista timmar.
  • Ät ordentligt på dagen och inte sent på kvällen.

Similar Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *